Här presenteras ett urval av GeoMapNorths kart- och GIS-projekt – från geologisk kartläggning och terränganalys till tillgänglighet, miljö och samhällsplanering.
Varje projekt börjar med en geografisk frågeställning och utvecklas genom bearbetning, analys och visualisering av data till ett tydligt resultat. Projekten visar inte bara den färdiga kartan, utan också hur geodata kan användas för att upptäcka mönster, undersöka samband och skapa användbara beslutsunderlag.
Utforska projekten nedan och se olika exempel på hur geografisk information kan omvandlas till praktiska och visuella lösningar.
Översiktskarta – Abisko–Kebnekaise
En översiktskarta som presenterar Abisko–Kebnekaiseområdet och ger en tydlig geografisk bild av landskapets struktur, vatten, vägar och viktiga platser. Kartan är utformad för att snabbt ge orientering och skapa geografisk kontext för området.
Kartunderlaget har bearbetats och visualiserats i QGIS. Geografiska lager för bland annat vägar, hydrografi och övrig områdesinformation har kombinerats och anpassats kartografiskt för att skapa en balanserad och lättläst översiktskarta.
En lokaliseringskarta över Sverige har även inkluderats för att tydligt visa projektområdets geografiska läge.
Resultatet är en översiktlig karta som ger en snabb förståelse för Abisko–Kebnekaiseområdets geografiska sammanhang. Informationen har organiserats för att skapa en tydlig helhetsbild utan att kartan blir överbelastad med detaljer.
Översiktskartor kan användas som underlag i exempelvis rapporter, presentationer, förstudier, projektbeskrivningar och geografiska analyser. De kan också fungera som introduktionskartor i större GIS-projekt där läsaren behöver förstå projektområdets läge och geografiska sammanhang.
GeoMapNorth kan anpassa innehåll, detaljnivå, geografisk avgränsning och kartografisk utformning efter projektets behov.
Datakälla: OpenStreetMap contributors
Programvara: QGIS
Metoder: Geodatabearbetning · Lagerintegration · Kartografisk visualisering
Kompetens: GIS · Översiktskartor · Geografisk visualisering
Topografisk karta över Abisko
Terräng, höjdförhållanden och transportnät i Abiskoområdet
Kartan presenterar landskapet kring Abisko med fokus på terrängens höjdvariationer, vattendrag och vägnät. Genom att kombinera topografisk information med geografiska referenser skapas en tydlig bild av områdets landskap och struktur.
Kartan har utformats på engelska och visar samtidigt hur GeoMapNorth kan anpassa kartografiska produkter till olika språk, målgrupper och användningsområden.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en detaljerad topografisk visualisering av Abisko och det omgivande fjällandskapet. Kombinationen av höjddata, terrängskuggning, höjdkurvor, vatten och transportnät gör det möjligt att studera både landskapets topografi och dess geografiska sammanhang.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS genom att kombinera en digital höjdmodell (DEM) med hillshade och höjdkurvor för att visualisera terrängens form och höjdvariationer. Höjdmodellen omfattar ungefär 340–1 560 meter över havet.
Vägnätet har klassificerats efter vägtyp och kompletterats med vattendrag för att ge ytterligare geografisk orientering.
Resultat
Resultatet är en topografisk karta där Abiskoområdets stora höjdskillnader och terrängformer framträder tydligt. Vägar och vattendrag skapar samtidigt geografisk orientering och gör det lättare att förstå landskapets struktur.
Kundnytta
Den här typen av kartunderlag kan anpassas för exempelvis fältarbete, natur- och miljöprojekt, planeringsunderlag, rapporter och presentationer där terrängförhållanden och geografisk tillgänglighet behöver kommuniceras tydligt.
Möjligheten att anpassa kartans språk och presentation gör även produkten användbar för internationella projekt, organisationer eller material riktat till en flerspråkig målgrupp.
Datakällor: Copernicus DEM · OpenStreetMap Contributors
Programvara: QGIS
Teknik & metoder: DEM · Hillshade · Höjdkurvor · Vektordata
Kompetens: Topografisk kartografi · Terrängvisualisering · Geodatabearbetning · Flerspråkig kartproduktion
Vandrings- och friluftskarta – Abisko med omnejd
Vandringsleder och geografisk orientering i Abiskoområdet
Kartan presenterar vandringsleder och friluftsmiljöer i Abisko med omnejd. Genom att kombinera leder med information om bland annat vägar, vatten och geografiska platser skapas ett tydligt kartunderlag för orientering och förståelse av områdets friluftsstruktur.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att visualisera vandringsleder och viktiga geografiska element i Abiskoområdet på ett tydligt och lättöverskådligt sätt. Kartan visar hur olika leder sträcker sig genom landskapet och ger samtidigt geografisk kontext genom ortnamn, vägar och vatten.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geografiska data från bland annat Naturvårdsverket. Vandringsleder har bearbetats och visualiserats med olika färger för att göra enskilda leder lättare att identifiera och skilja från varandra.
Ledernas namn och längd har använts i presentationen, medan vägar, vatten och andra geografiska referenser har integrerats för att skapa en mer komplett och lättolkad friluftskarta.
Resultat
Resultatet är en tydlig vandrings- och friluftskarta där besökaren snabbt kan identifiera olika leder och förstå deras geografiska läge i Abiskoområdet. Kombinationen av ledinformation och omgivande geografiska objekt gör kartan användbar både för översikt och visuell kommunikation.
Kundnytta
Den här typen av kartor kan användas inom turism, friluftsliv, naturförvaltning, besöksinformation, rapporter, webbplatser och informationsmaterial.
GeoMapNorth kan anpassa vandrings- och friluftskartor efter ett specifikt område och kombinera leddata med exempelvis naturmiljöer, vatten, transportvägar och andra geografiska data beroende på projektets behov.
Datakälla: Naturvårdsverket
Programvara: QGIS
Geodata: Vandringsleder · Vägar · Vatten · Geografiska referenser
Metoder: Geodatabearbetning · Klassificering · Etikettering · Lagerintegration · Kartografisk visualisering
Kompetens: Friluftskartografi · GIS · Ledvisualisering · Kartproduktion
Topografisk karta över Kalmar
Topografisk visualisering av Kalmar och det omgivande landskapet
Kartan presenterar Kalmarområdet genom en kombination av geografiska lager för land, vatten, vägar, bebyggelse, tätorter och naturmiljöer. Informationen har sammanställts till en tydlig topografisk karta som ger en överskådlig bild av både stadsmiljön och det omgivande landskapet.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en tydlig topografisk presentation av Kalmar och dess omgivningar. Genom att kombinera naturliga och bebyggda geografiska element visar kartan hur kustlandskap, vatten, transportnät, tätorter och naturområden förhåller sig till varandra.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geografiska data från Lantmäteriet. Flera geografiska lager har bearbetats och kombinerats, bland annat landytor, hav och andra vattenområden, vägnät, tätorter och naturinformation.
Lagren har symboliserats och anpassats kartografiskt för att skapa en tydlig visuell hierarki där de viktigaste geografiska strukturerna enkelt kan identifieras.
Resultat
Resultatet är en lättöverskådlig topografisk karta som ger en samlad bild av Kalmarområdets geografiska struktur. Kartan tydliggör relationen mellan kust, vatten, bebyggelse, vägar och omgivande landskap och fungerar både som orienteringskarta och geografiskt presentationsunderlag.
Kundnytta
Topografiska kartor av den här typen kan användas inom exempelvis samhällsplanering, miljöprojekt, turism, infrastruktur, rapporter, presentationer och geografiska förstudier.
GeoMapNorth kan anpassa kartans geografiska omfattning, informationslager, detaljnivå och visuella utformning efter projektets syfte och målgrupp.
Datakälla: Lantmäteriet
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Land · Vatten · Vägnät · Tätorter · Naturmiljöer
Metoder: Geodatabearbetning · Lagerintegration · Symbolisering · Kartografisk visualisering
Kompetens: Topografisk GIS · Kartproduktion · Geografisk visualisering
Topografisk karta över Åre
Topografisk visualisering av Åre och det omgivande fjällandskapet
Kartan presenterar Åre och dess omgivningar med fokus på områdets topografi, höjdvariationer, vatten, vägnät, vegetation och bebyggelse. Kombinationen av flera geografiska informationslager ger en tydlig bild av både fjällandskapet och områdets geografiska struktur.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en detaljerad och lättöverskådlig topografisk karta över Åreområdet. Genom att kombinera terränginformation med vatten, vägar, vegetation och ortnamn skapas en samlad bild av hur naturliga och bebyggda delar av landskapet förhåller sig till varandra.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geografiska data från Lantmäteriet.
Information om vatten, vägnät, vegetation och orter har integrerats och bearbetats för att skapa geografisk orientering. Kartans olika lager har symboliserats och generaliserats för att de viktigaste geografiska elementen ska framträda tydligt utan att kartbilden blir överbelastad.
Resultat
Resultatet är en topografisk karta som tydligt visar Åreområdets varierande landskap. Vatten, vegetation, vägar och orter däremot ger en tydlig geografisk kontext.
Kundnytta
Topografiska kartor av den här typen kan användas inom exempelvis samhällsplanering, natur- och miljöprojekt, turism, friluftsliv, infrastruktur, förstudier, rapporter och presentationer.
GeoMapNorth kan anpassa geografisk omfattning, detaljnivå, informationslager och kartografisk utformning efter projektets specifika behov.
Datakälla: Lantmäteriet
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Vatten · Vägnät · Vegetation · Ortnamn
Metoder: Geodatabearbetning · Lagerintegration · Generalisering · Kartografisk visualisering
Kompetens: Topografisk GIS · Kartproduktion · Terrängvisualisering
Topografisk karta över Höga Kusten
Skuleskogen och omgivande kustlandskap
Kartan presenterar Skuleskogen och det omgivande området längs Höga Kusten genom en kombination av topografi, vatten, vägnät, orter och skyddad natur. Kartan ger en tydlig geografisk överblick över ett område där kustlandskap, kuperad terräng och naturmiljöer möts.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en topografisk karta som tydligt visualiserar Skuleskogen och det omgivande kustlandskapet. Flera geografiska informationslager har kombinerats för att visa både landskapets naturliga struktur och viktiga geografiska referenser.
Särskild vikt har lagts vid att skapa en balanserad kartbild där terräng, vatten, skyddade naturområden, vägar och orter kan studeras tillsammans.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geografiska data från Lantmäteriet samt information om skyddad natur från Naturvårdsverket.
Topografisk information har kombinerats med hydrologi, vägnät, ortnamn och naturområden. Höjdkurvor med 20 meters ekvidistans används för att tydliggöra landskapets höjdvariationer och kuperade terräng.
Lagren har bearbetats och symboliserats för att skapa en tydlig visuell hierarki och göra kartan lätt att läsa.
Resultat
Resultatet är en detaljerad topografisk karta som tydliggör Höga Kustens karakteristiska kombination av kuperad terräng, kust, vatten och naturmiljöer. Kartan gör det möjligt att studera områdets topografi samtidigt som vägar och orter ger geografisk orientering.
Kundnytta
Den här typen av topografiska kartor kan användas inom exempelvis natur- och miljöprojekt, samhällsplanering, friluftsliv, turism, geografiska förstudier, rapporter och presentationer.
GeoMapNorth kan kombinera olika geografiska datakällor och anpassa innehåll, detaljnivå och kartografisk utformning efter projektets område och användningsområde.
Datakällor: Lantmäteriet · Naturvårdsverket
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Höjdsystem: RH 2000
Geodata: Topografi · Höjdkurvor · Hydrologi · Vägnät · Ortnamn · Skyddad natur
Metoder: Geodatabearbetning · Lagerintegration · Symbolisering · Kartografisk visualisering
Kompetens: Topografisk GIS · Kartproduktion · Terräng- och naturvisualisering
Höjd- och terrängkarta över Höga Kusten
Detaljerad visualisering av höjd och terräng i Skuleskogens område
Kartan visualiserar höjdförhållanden och terrängformer i Skuleskogen och det omgivande landskapet vid Höga Kusten. Genom att kombinera höjddata, terrängskuggning och höjdkurvor framträder områdets stora topografiska variationer på ett tydligt och visuellt lättolkat sätt.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en detaljerad visualisering av terrängen i ett av Sveriges mest karakteristiska kustlandskap. Fokus ligger på att tydliggöra variationer i höjd och landskapsform och visa hur höjddata kan bearbetas till ett användbart geografiskt underlag.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med en digital höjdmodell (DEM) som grund. Höjddata har bearbetats och visualiserats med en höjdskala där olika nivåer i landskapet kan identifieras.
En hillshade-analys har kombinerats med höjdmodellen för att förstärka terrängens tredimensionella karaktär och göra sluttningar, dalgångar och höjdpartier tydligare. Dessutom har höjdkurvor med 20 meters ekvidistans genererats och integrerats i kartan.
Vattenområden och ortnamn har lagts till som geografiska referenser.
Resultat
Resultatet är en detaljerad terrängkarta där Höga Kustens kuperade landskap framträder tydligt. Kombinationen av DEM, hillshade och höjdkurvor gör det möjligt att snabbt identifiera höjdskillnader och förstå områdets topografiska struktur.
Kundnytta
Höjd- och terrängkartor av den här typen kan användas inom exempelvis samhällsplanering, natur- och miljöprojekt, infrastruktur, landskapsanalys, friluftsplanering, förstudier och geografiska presentationer.
GeoMapNorth kan bearbeta höjddata och anpassa terrängvisualiseringens detaljnivå, geografiska omfattning och analysmetoder efter projektets behov.
Datakälla: Lantmäteriet
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Höjdsystem: RH 2000
Geodata: Digital höjdmodell (DEM) · Höjdkurvor · Vatten · Ortnamn
Metoder: DEM-bearbetning · Hillshade · Höjdkurvor · Terrängvisualisering
Kompetens: Höjddata · Terränganalys · GIS · Kartproduktion
Terränglutning i Åreområdet
Analys av terrängens lutningsförhållanden i Åre och omgivande fjällterräng
Kartan visar hur terrängens lutning varierar i Åreområdet. Genom att bearbeta höjddata och klassificera landskapet efter lutningsgrad blir det möjligt att tydligt identifiera flacka områden, måttliga sluttningar och brantare terräng.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att analysera och visualisera terrängens lutning i Åre och det omgivande fjällandskapet. Till skillnad från en vanlig höjdkarta visar analysen hur snabbt höjden förändras över markytan och ger därmed ytterligare information om landskapets topografiska egenskaper.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS med en digital höjdmodell (DEM) som grund. Från höjdmodellen har terrängens lutning beräknats genom en slope-analys.
Resultatet har därefter klassificerats i olika lutningsintervall för att göra variationerna i terrängen lättare att identifiera och jämföra. Geografiska referenser har lagts till för att underlätta orienteringen i området.
Resultat
Resultatet är en terränganalys som tydligt visar hur lutningen varierar genom Åreområdet. Flackare mark kan skiljas från områden med kraftigare sluttningar, vilket ger en mer detaljerad förståelse för landskapets form än vad enbart höjdvärden visar.
Kundnytta
Lutningsanalyser kan användas inom exempelvis samhällsplanering, bygg- och infrastrukturprojekt, natur- och miljöarbete, markbedömning, friluftsplanering och geografiska förstudier där terrängens lutning är en viktig faktor.
GeoMapNorth kan bearbeta höjddata och anpassa lutningsklasser, geografisk omfattning och visualisering efter projektets frågeställning och användningsområde.
Programvara: QGIS
Geodata: Digital höjdmodell (DEM)
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Höjdsystem: RH 2000
Metoder: DEM-bearbetning · Slope-analys · Klassificering · Terrängvisualisering
Kompetens: Terränganalys · Höjddata · Rasteranalys · GIS
Terrängaspekt i Abiskoområdet
Analys av sluttningarnas orientering i Abisko och omgivande fjällterräng
Kartan visar åt vilket väderstreck terrängens sluttningar är orienterade i Abiskoområdet. Genom att analysera höjddata och klassificera sluttningarna efter riktning skapas en tydlig bild av hur terrängens exponering varierar genom fjällandskapet.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att analysera terrängaspekt, det vill säga den riktning som en sluttning vetter mot. Till skillnad från höjd- och lutningskartor beskriver analysen terrängens orientering och ger därmed ytterligare information om landskapets topografiska egenskaper.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS med en digital höjdmodell (DEM) som grund. Genom en aspect-analys har riktningen för terrängens sluttningar beräknats.
Resultatet har klassificerats efter de huvudsakliga väderstrecken: N, NE, E, SE, S, SW, W och NW. Klasserna har därefter visualiserats med separata färger för att göra de geografiska variationerna tydliga.
Resultat
Resultatet är en terrängkarta som visar hur sluttningarnas orientering varierar över Abiskoområdet. Analysen gör det möjligt att identifiera geografiska mönster och jämföra nord-, syd-, öst- och västvända sluttningar i det kuperade fjällandskapet.
Kundnytta
Terrängaspekt kan vara ett värdefullt underlag inom exempelvis natur- och miljöanalys, vegetation och ekologi, snö- och solförhållanden, landskapsanalys, planering och geografiska förstudier, eftersom sluttningens riktning kan påverka bland annat solinstrålning och lokala miljöförhållanden.
GeoMapNorth kan kombinera aspektanalys med exempelvis lutning, höjd och andra geografiska data för mer omfattande terränganalyser.
Datakälla: Lantmäteriet
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Höjdsystem: RH 2000
Geodata: Digital höjdmodell (DEM)
Metoder: DEM-bearbetning · Aspect-analys · Riktningsklassificering · Terrängvisualisering
Kompetens: Terränganalys · Höjddata · Rasteranalys · GIS
Terrängens ojämnhet i Abiskoområdet
Analys av lokala höjdvariationer i Abisko och omgivande fjällterräng
Kartan visar hur terrängens ojämnhet varierar i Abiskoområdet. Genom att analysera lokala variationer i höjddata blir det möjligt att skilja relativt jämna markytor från områden med mer varierad och ojämn terräng.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att analysera terrängens ojämnhet (roughness) i Abisko och det omgivande fjällandskapet. Analysen kompletterar traditionella höjd- och lutningskartor genom att beskriva hur mycket terrängen varierar lokalt.
På så sätt kan områden med jämnare markförhållanden skiljas från mer komplex och kraftigt varierande fjällterräng.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS med en digital höjdmodell (DEM) som grund. Genom en roughness-analys har lokala höjdvariationer beräknats för varje del av terrängen.
Resultatet har därefter klassificerats i flera intervall, från områden med låg ojämnhet till områden med betydligt större lokala höjdvariationer. Klasserna har visualiserats kartografiskt för att göra variationerna enkla att identifiera och jämföra.
Resultat
Resultatet är en terrängkarta som tydligt visar hur markytans ojämnhet varierar genom Abiskoområdet. Analysen framhäver skillnaden mellan jämnare landskapsytor och områden med mer komplex, varierad och ojämn terräng.
Kundnytta
Analyser av terrängens ojämnhet kan användas inom exempelvis natur- och landskapsanalys, samhällsplanering, infrastruktur, markbedömning, fältarbete och geografiska förstudier där terrängens lokala variationer är relevanta.
GeoMapNorth kan även kombinera roughness med exempelvis höjd, lutning och terrängaspekt för att skapa mer omfattande terränganalyser anpassade efter projektets frågeställning.
Datakälla: Lantmäteriet
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Höjdsystem: RH 2000
Geodata: Digital höjdmodell (DEM)
Metoder: DEM-bearbetning · Roughness-analys · Klassificering · Terrängvisualisering
Kompetens: Terränganalys · Höjddata · Rasteranalys · GIS
Geomorfologisk terrängklassificering – Kebnekaiseområdet
Klassificering av terrängformer i Kebnekaises fjällandskap
Kartan visar hur Kebnekaiseområdets terräng kan delas in efter olika topografiska egenskaper. Genom att bearbeta och kombinera information från höjddata skapas en klassificering som tydliggör variationen mellan olika typer av terräng och landskapsformer.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att gå från en traditionell visualisering av höjd till en mer analytisk beskrivning av landskapets form. Kebnekaiseområdets stora topografiska variation gör området särskilt lämpligt för att demonstrera hur GIS och höjddata kan användas för att identifiera och klassificera olika terrängförhållanden.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS med en digital höjdmodell (DEM) som grund. Höjddata har bearbetats för att beskriva terrängens egenskaper och därefter klassificerats i olika geomorfologiska terrängklasser.
Resultatet har symboliserats med separata klasser för att göra övergångar och geografiska variationer i landskapet tydliga och lättare att jämföra.
Resultat
Resultatet är en tematisk terrängkarta som förenklar komplex topografisk information till tydliga geografiska klasser. Kartan gör det möjligt att identifiera mönster i Kebnekaiseområdets varierande fjällterräng och ger en mer analytisk bild av landskapet än en traditionell höjdkarta.
Kundnytta
Geomorfologisk terrängklassificering kan användas inom exempelvis landskapsanalys, natur- och miljöprojekt, forskning, geografiska förstudier, planering och analys av fjällmiljöer.
GeoMapNorth kan bearbeta höjddata och utveckla terrängklassificeringar anpassade efter ett projekts geografiska område, frågeställning och önskade detaljnivå.
Programvara: QGIS
Geodata: Digital höjdmodell (DEM)
Metoder: DEM-bearbetning · Terränganalys · Klassificering · Rasteranalys · Kartografisk visualisering
Kompetens: Geomorfologisk GIS · Höjddata · Terrängklassificering · Rumslig analys
Berggrundskarta över Gotland
Kartografisk bearbetning och visualisering av Gotlands ytnära berggrund
Kartan visar den geografiska fördelningen av Gotlands huvudsakliga ytnära berggrundstyper. Geologiska data har bearbetats och förenklats till ett tydligt kartunderlag där olika berggrundsenheter enkelt kan identifieras och jämföras över Gotland och Fårö.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en tydlig och lättolkad visualisering av Gotlands berggrund. Den ursprungliga geologiska informationen har bearbetats och grupperats för att minska komplexiteten samtidigt som de viktigaste regionala geologiska variationerna bevaras.
Den färdiga kartan ger därmed en översikt över hur olika sedimentära berggrundstyper är geografiskt fördelade över ön.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med berggrundsdata från Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Det ursprungliga berggrundslagret innehåller detaljerad geologisk information. För slutpresentationen har data bearbetats och sammanförts genom Dissolve, där relevanta berggrundsenheter har grupperats för att skapa en tydligare regional visualisering.
Den färdiga kartan klassificerar berggrunden i sex huvudkategorier:
Biohermkalksten · Fragmentkalksten · Kalksten · Märgel · Sandsten · Slamsten, lersten och siltsten
Berggrundsenheterna har symboliserats med separata färger för att tydliggöra deras geografiska utbredning. Ortnamn som Visby, Slite, Hemse och Fårö används som geografiska referenser.
Resultat
Resultatet är en förenklad och lättolkad berggrundskarta som tydligt visar den geografiska variationen i Gotlands sedimentära berggrund.
Kartan gör det möjligt att snabbt identifiera var olika berggrundstyper dominerar och jämföra deras utbredning mellan norra, centrala och södra delar av ön.
Kundnytta
Geologiska kartor av den här typen kan användas som geografiskt underlag för geologiska och miljörelaterade projekt, regionala översikter, förstudier, rapporter, utbildningsmaterial och presentationer.
GeoMapNorth kan bearbeta omfattande geologiska geodata och anpassa klassificering, detaljnivå och kartografisk presentation efter projektets syfte.
Datakälla: Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Metoder: Geodatabearbetning · Dissolve · Geologisk klassificering · Kartografisk visualisering
Kompetens: Geologisk GIS · Berggrundsdata · Geologisk kartografi
Berggrund och deformationszoner i Stockholmsområdet
Geologisk kartläggning av berggrund och lokala spröda deformationszoner
Kartan kombinerar information om berggrundens litologi med lokala spröda deformationszoner i Stockholmsområdet. Genom att visualisera båda datatyperna i samma karta blir det möjligt att studera både områdets geologiska variation och de strukturer som skär genom berggrunden.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en mer omfattande geologisk visualisering än en traditionell berggrundskarta. Genom att kombinera berggrundens litologi med information om lokala spröda deformationszoner kan områdets berggrund och strukturella geologi studeras tillsammans.
Projektet visar hur flera geologiska dataset kan integreras i GIS och omvandlas till ett tydligt kartografiskt underlag.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geologiska data från Sveriges geologiska undersökning (SGU) samt geografiskt referensunderlag från Lantmäteriet.
Berggrundslagret har klassificerats efter litologi. I slutkartan visas bland annat amfibolit, anortosit, basalt–andesit, dacit–ryolit, diabas, gabbroid–dioritoid, glimmerskiffer, granit, granitoid–syenitoid, granodiorit–granit, kalksten, konglomerat, kvartsarenit, metabasit, paragnejs, pelitisk paragnejs, sandsten, skiffer, syenitoid–granit, tonalit–granodiorit, ultrabasisk intrusivbergart och vacka.
Ovanpå berggrundsinformationen har lokala spröda deformationszoner visualiserats som linjeobjekt. Vattenområden och ortnamn har lagts till för geografisk orientering.
Resultat
Slutprodukten visar den komplexa litologiska variationen i Stockholmsregionens berggrund samtidigt som de lokala spröda deformationszonernas utbredning kan jämföras direkt med de olika berggrundsenheterna.
Kombinationen av de två geologiska datatyperna ger mer information än en ren berggrundskarta genom att även synliggöra områdets strukturella mönster.
Kundnytta
Den här typen av kombinerad geologisk GIS-karta kan fungera som underlag i exempelvis geologiska förstudier, översiktlig mark- och berggrundsbedömning, miljöprojekt, planeringsunderlag samt geologiska rapporter och presentationer.
Projektet demonstrerar särskilt GeoMapNorths möjlighet att integrera flera geologiska dataset i samma GIS-miljö och skapa ett tydligt kartografiskt underlag anpassat efter projektets frågeställning.
Datakällor: Sveriges geologiska undersökning (SGU) · Lantmäteriet
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Berggrund/litologi · Lokala spröda deformationszoner · Vattenområden · Ortnamn
Metoder: Geodatabearbetning · Litologisk klassificering · Lagerintegration · Geologisk kartografi
Kompetens: Geologisk GIS · Berggrundsdata · Strukturgeologi · Kartproduktion
Malmförekomster och berggrund i Bergslagen
Geografisk analys av malmförekomster i relation till Bergslagens berggrund
Kartan visar malmförekomster i Bergslagen tillsammans med områdets berggrund. Genom att kombinera information om mineraliseringar med geologiska data blir det möjligt att studera förekomsternas geografiska spridning och deras relation till den omgivande berggrunden.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att visualisera malmförekomster i ett av Sveriges mest betydelsefulla historiska gruv- och mineralområden. Till skillnad från kartan över mineralresurser kombinerar detta projekt förekomstdata med berggrundsinformation för att ge ett tydligare geologiskt sammanhang.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geologiska data från Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Malmförekomster har bearbetats och filtrerats för att skapa ett mer relevant och lättöverskådligt kartunderlag. Förekomsterna har därefter visualiserats tillsammans med berggrundsinformation för att göra det möjligt att jämföra deras geografiska lägen med områdets geologi.
Kartografisk bearbetning och symbolisering har använts för att tydligt skilja malmförekomsterna från den underliggande geologiska informationen.
Resultat
Resultatet är en geologisk temakarta som visar var malmförekomster är koncentrerade och hur deras geografiska fördelning förhåller sig till Bergslagens berggrund.
Genom att presentera båda datatyperna tillsammans ger kartan en mer sammanhängande bild av områdets geologiska och mineralrelaterade information.
Kundnytta
Den här typen av kartor kan användas inom exempelvis geologiska förstudier, mineral- och naturresursprojekt, forskning, regionala analyser, rapporter och presentationer.
GeoMapNorth kan kombinera och bearbeta flera geologiska dataset för att skapa anpassade kartunderlag där exempelvis mineraliseringar, berggrund och andra geologiska strukturer analyseras och visualiseras tillsammans.
Datakälla: Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Malmförekomster · Berggrund · Geografiska referenser
Metoder: Geodatabearbetning · Filtrering · Lagerintegration · Klassificering · Geologisk visualisering
Kompetens: Geologisk GIS · Malm- och mineraldata · Berggrundsdata · Tematisk kartografi
Mineralresurser i Bergslagen
Geografisk visualisering av mineralresurser i Bergslagens mineralrika område
Kartan visar den geografiska fördelningen av mineralresurser i Bergslagen. Genom att bearbeta och förenkla geologiska data skapas en tydlig översikt över var olika typer av mineralresurser förekommer och hur de är fördelade inom området.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att visualisera mineralresurser i Bergslagen och göra omfattande geologisk information mer lättöverskådlig. Fokus ligger på förekomsternas geografiska fördelning och på att skapa ett kartunderlag där olika kategorier kan identifieras och jämföras.
Projektet demonstrerar hur geologiska punktdata kan bearbetas och presenteras i GIS för att kommunicera information om mineralresurser på ett tydligt sätt.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geologiska data från Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Det ursprungliga datasetet innehåller detaljerad information om mineralresurser. Informationen har bearbetats och kategorierna har förenklats för att skapa en mer lättläst kartografisk presentation.
Mineralförekomsterna har därefter klassificerats och symboliserats så att olika typer av resurser kan identifieras geografiskt. Ortnamn och andra geografiska referenser används för att underlätta orienteringen inom Bergslagen.
Resultat
Resultatet är en tematisk geologisk karta som tydliggör mineralresursernas geografiska spridning i Bergslagen. Visualiseringen gör det möjligt att identifiera områden med mineralförekomster och jämföra hur olika kategorier är fördelade inom regionen.
Kundnytta
Kartor över mineralresurser kan användas inom exempelvis geologiska förstudier, naturresursprojekt, forskning, regionala analyser, rapporter och presentationer.
GeoMapNorth kan bearbeta geologiska punktdata och andra geodata samt anpassa klassificering, geografisk avgränsning och kartografisk presentation efter projektets syfte.
Datakälla: Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Mineralresurser · Geografiska referenser
Metoder: Geodatabearbetning · Kategorisering · Klassificering · Kartografisk visualisering
Kompetens: Geologisk GIS · Mineralresursdata · Tematisk kartografi
Hydrologisk struktur och avrinningsområden – Siljansområdet
Visualisering av vattenförekomster och avrinningsområden kring Siljan
Kartan visar den hydrologiska strukturen i Siljansområdet genom att kombinera vattenförekomster med avrinningsområden. Visualiseringen ger en tydlig bild av hur sjöar, vattendrag och hydrologiska gränser hänger samman inom området.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att visualisera Siljansområdets hydrologiska struktur och tydliggöra sambandet mellan vattenförekomster och deras avrinningsområden.
Genom att presentera informationen tillsammans i en GIS-baserad karta skapas ett geografiskt underlag som gör det enklare att förstå hur vatten är organiserat och sammanlänkat inom landskapet.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med hydrologiska geodata från SMHI. Data för vattenförekomster och avrinningsområden har hämtats via WFS-tjänster och bearbetats för det aktuella projektområdet.
De relevanta geografiska lagren har avgränsats och kombinerats i samma kartmiljö. Vatten och avrinningsområden har därefter symboliserats för att skapa en tydlig visuell skillnad mellan hydrologiska objekt och deras geografiska avgränsningar.
Resultat
Resultatet är en hydrologisk karta som tydliggör vattennätverket och avrinningsområdenas geografiska struktur kring Siljan. Kartan gör det möjligt att studera hur olika vattenförekomster förhåller sig till varandra och till de avrinningsområden de ingår i.
Kundnytta
Den här typen av hydrologiska kartunderlag kan användas inom exempelvis vattenförvaltning, miljöarbete, naturvård, samhällsplanering, förstudier och geografiska analyser.
GeoMapNorth kan kombinera och bearbeta hydrologiska geodata för att skapa anpassade kartor och analysunderlag för specifika avrinningsområden, vattenförekomster eller projektområden.
Datakälla: SMHI
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Vattenförekomster · Avrinningsområden
Metoder: WFS · Geodatabearbetning · Avgränsning · Lagerintegration · Hydrologisk visualisering
Kompetens: Hydrologisk GIS · Vattengeodata · Kartproduktion · Geospatial visualisering
Översvämningsrisk och exponerad bebyggelse – Karlstad
Geospatial analys av bebyggelse i områden med potentiell översvämningsrisk
Kartan visar områden med översvämningsrisk i Karlstad och hur dessa förhåller sig till den omgivande bebyggelsen. Genom att kombinera information om vattenrelaterad risk med byggnadsdata skapas ett tydligt geografiskt underlag för att identifiera bebyggelse som kan vara exponerad.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att undersöka sambandet mellan översvämningsrisk och bebyggelse i Karlstad. Genom GIS kan riskområden och byggnader analyseras tillsammans för att tydliggöra vilka delar av den bebyggda miljön som ligger inom eller i anslutning till områden med potentiell översvämningspåverkan.
Projektet visar hur geografiska riskdata kan kombineras med information om den byggda miljön och presenteras i ett lättolkat kartunderlag.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS genom att kombinera geografiska lager för översvämningsområden, bebyggelse och relevanta geografiska referenser.
Lagren har bearbetats och avgränsats till projektområdet. Genom rumslig analys har bebyggelsens geografiska relation till översvämningsområdena undersökts, varefter resultatet har symboliserats för att tydligt skilja riskområden och exponerad bebyggelse från övriga delar av kartan.
Resultat
Resultatet är en tematisk riskkarta som tydliggör var översvämningsområden förekommer och var bebyggelse sammanfaller med eller ligger i anslutning till dessa områden.
Visualiseringen gör det enklare att identifiera geografiska mönster och områden där översvämningsrisk och bebyggelse behöver studeras närmare.
Kundnytta
Den här typen av GIS-underlag kan användas inom exempelvis klimatanpassning, samhällsplanering, risk- och sårbarhetsanalyser, miljöarbete och geografiska förstudier.
GeoMapNorth kan kombinera riskdata med exempelvis byggnader, infrastruktur, markanvändning och andra geografiska dataset för att skapa projektspecifika analyser och visuella beslutsunderlag.
Programvara: QGIS
Geodata: Översvämningsområden · Bebyggelse · Vatten · Geografiska referenser
Metoder: Geodatabearbetning · Rumslig analys · Lagerintegration · Riskvisualisering
Kompetens: GIS-analys · Översvämningsrisk · Exponeringsanalys · Kartproduktion
Markanvändning och marktäcke – Uppsalaområdet
Översiktlig klassificering baserad på Nationella marktäckedata 2023
Kartan visar hur marken i Uppsalaområdet fördelas mellan olika typer av markanvändning och marktäcke. Genom att bearbeta detaljerade marktäckedata till ett mindre antal tydliga huvudklasser skapas en lättolkad bild av landskapets struktur och hur olika marktyper är geografiskt fördelade.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att visualisera markanvändning och marktäcke i Uppsalaområdet på ett tydligt och överskådligt sätt. Nationella marktäckedata innehåller omfattande geografisk information, och i projektet har denna information förenklats för att göra de viktigaste landskapstyperna lättare att identifiera och jämföra.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med Nationella marktäckedata 2023 från Naturvårdsverket.
Den ursprungliga informationen har bearbetats och omklassificerats till sex övergripande kategorier:
Jordbruksmark · Skogsmark · Exploaterad mark · Vatten · Våtmark · Öppen/naturlig mark
Klasserna har därefter symboliserats med separata färger för att skapa en tydlig kartografisk visualisering av landskapets sammansättning.
Resultat
Resultatet är en tematisk karta som ger en tydlig överblick över Uppsalaområdets marktäcke. Kartan gör det enkelt att identifiera exempelvis större jordbruksområden, skogsmark, exploaterade ytor, vatten och våtmarker samt att jämföra deras geografiska utbredning.
Kundnytta
Markanvändnings- och marktäckekartor kan användas inom exempelvis samhällsplanering, miljöarbete, naturvård, markanalyser, landskapsstudier, förstudier och geografiska beslutsunderlag.
GeoMapNorth kan bearbeta detaljerade marktäckedata och anpassa klassificering, geografisk avgränsning och detaljnivå efter projektets frågeställning och användningsområde.
Datakälla: Naturvårdsverket – Nationella marktäckedata 2023
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Nationella marktäckedata
Metoder: Geodatabearbetning · Omklassificering till 6 huvudklasser · Klassificering · Kartografisk visualisering
Kompetens: Markanvändningsanalys · Marktäckedata · GIS · Tematisk kartografi
Naturmiljöer och skyddad natur – Gotland
Geografisk visualisering av naturmiljöer och skyddade områden på Gotland
Kartan visar Gotlands varierande naturmiljöer och hur skyddad natur är geografiskt fördelad över ön. Genom att kombinera information om marktäcke och naturmiljöer med skyddade områden skapas en tydlig överblick över landskapets struktur och områden med särskilt naturskydd.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att skapa en samlad geografisk bild av naturmiljöer och skyddad natur på Gotland. Genom GIS kan olika typer av mark och naturmiljöer visualiseras tillsammans med områden som omfattas av naturskydd.
Projektet visar hur flera miljörelaterade geodata kan kombineras för att skapa ett tydligt kartunderlag för att förstå ett områdes naturgeografiska förutsättningar.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med geografiska data från Naturvårdsverket. Data har avgränsats till Gotland och bearbetats för att skapa en tydlig klassificering av öns olika natur- och marktäcketyper.
Information om skyddade naturområden har integrerats med övriga geografiska lager och symboliserats så att skyddad natur tydligt kan skiljas från det omgivande landskapet.
Resultat
Resultatet är en tematisk miljökarta som visar variationen mellan olika naturmiljöer på Gotland och den geografiska utbredningen av skyddad natur.
Kartan gör det möjligt att snabbt få en överblick över landskapets sammansättning och se hur skyddade områden förhåller sig till olika typer av naturmiljöer.
Kundnytta
Den här typen av kartunderlag kan användas inom exempelvis naturvård, miljöarbete, samhällsplanering, markanvändningsstudier, miljöbedömningar, förstudier och rapporter.
GeoMapNorth kan kombinera natur- och miljödata från flera geografiska källor och anpassa klassificering, detaljnivå och visualisering efter projektets behov.
Datakälla: Naturvårdsverket
Programvara: QGIS
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM (EPSG:3006)
Geodata: Naturmiljöer · Marktäcke · Skyddad natur
Metoder: Geodatabearbetning · Klippning · Klassificering · Lagerintegration · Miljövisualisering
Kompetens: Miljö-GIS · Naturgeodata · Marktäckedata · Tematisk kartografi
Vegetationsindex (NDVI) – Malmö–Lund
Vegetationstäthet analyserad med Sentinel-2 satellitdata, 9 juli 2026
Kartan visar vegetationens täthet i Malmö–Lundområdet genom NDVI (Normalized Difference Vegetation Index). Genom analys av Sentinel-2 satellitdata visualiseras variationer från områden med mycket låg eller ingen vegetation till områden med mycket tät vegetation.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att demonstrera hur satellitdata och fjärranalys kan användas för att kartlägga vegetation över ett större geografiskt område.
NDVI gör det möjligt att använda information från satellitbilder för att identifiera variationer i vegetationens förekomst och täthet. Malmö–Lundområdet ger ett tydligt exempel där urbana miljöer, jordbruksmark och vegetationsrika områden kan jämföras i samma analys.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS med Sentinel-2 Level-2A-data från Copernicus, registrerad den 9 juli 2026.
NDVI har beräknats med satellitens nära infraröda band (B08) och röda band (B04). Resultatet har därefter klassificerats från mycket låg eller ingen vegetation till mycket tät vegetation för att göra de geografiska variationerna tydliga.
Sentinel-2 Scene Classification Layer (SCL) har använts vid maskering av satellitdata. Analysen har en rumslig upplösning på 10 meter.
Hydrografiska data från Lantmäteriet har lagts till för att tydliggöra hav, sjöar och andra vattenområden.
Resultat
Resultatet är en satellitbaserad vegetationskarta som tydligt visar hur vegetationstätheten varierar mellan olika delar av Malmö–Lundområdet.
Analysen gör det möjligt att urskilja vegetationsrika områden från ytor med låg vegetation och ger en översiktlig bild av vegetationens geografiska mönster över både urbana och omgivande landskap.
Kundnytta
NDVI-analyser kan användas inom exempelvis miljöövervakning, jordbruk, vegetation- och landskapsanalys, stadsplanering, forskning och studier av förändringar över tid.
GeoMapNorth kan bearbeta satellitdata och anpassa analysområde, tidsperiod, klassificering och visualisering efter projektets frågeställning. Satellitbilder från olika datum kan även användas för att undersöka geografiska förändringar över tid.
Datakällor: Copernicus Sentinel-2 · Lantmäteriet
Programvara: QGIS
Satellitdata: Sentinel-2 Level-2A, 9 juli 2026
Rumslig upplösning: 10 m
Metoder: NDVI · B08 och B04 · SCL-maskering · Rasterklassificering · Satellitbaserad visualisering
Kompetens: Fjärranalys · Satellitdata · Vegetationsanalys · Raster-GIS
Befolkningstäthet i Stockholmsområdet – 2025
Geografisk analys av befolkningens fördelning i 1 × 1 km-rutor
Kartan visar hur befolkningen är geografiskt fördelad över Stockholmsområdet under 2025. Genom att visualisera befolkningsdata i ett regelbundet rutnät blir det möjligt att tydligt identifiera områden med både hög och låg befolkningskoncentration.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att visualisera befolkningens geografiska fördelning i Stockholmsområdet. I stället för att enbart presentera befolkning efter administrativa gränser används ett 1 × 1 km-rutnät, vilket ger en mer detaljerad bild av hur befolkningen faktiskt är fördelad över området.
Analysen visar tydligt skillnader mellan tätbefolkade delar av regionen och områden med betydligt lägre befolkningskoncentration.
Data & metod
Kartan har tagits fram i QGIS med befolkningsdata från Statistiska centralbyrån (SCB) för 2025.
Befolkningsinformationen är kopplad till geografiska rutor på 1 × 1 km. Rutorna har klassificerats efter befolkningsmängd och visualiserats i olika klasser för att göra geografiska variationer tydliga.
Vattenområden har använts som bakgrundsinformation för att skilja områden utan relevant befolkningsdata från befolkade landytor och samtidigt ge kartan geografisk orientering.
Resultat
Resultatet är en tematisk befolkningskarta som tydligt visar var befolkningen är koncentrerad inom Stockholmsområdet. Tätbefolkade delar framträder tydligt samtidigt som övergången mot mer glest befolkade områden kan följas geografiskt.
Rutnätsbaserad visualisering gör det möjligt att studera befolkningsmönster med större geografisk detalj än vad en presentation baserad enbart på kommun- eller andra administrativa gränser skulle ge.
Kundnytta
Befolkningskartor av den här typen kan användas inom exempelvis samhällsplanering, lokalisering av service, infrastruktur, tillgänglighetsanalyser, marknadsanalyser och geografiska förstudier.
GeoMapNorth kan kombinera demografiska data med andra geografiska dataset för att exempelvis undersöka relationen mellan befolkning, service, transport, bebyggelse och andra samhällsfunktioner.
Datakälla: Statistiska centralbyrån (SCB)
Dataår: 2025
Programvara: QGIS
Geografisk upplösning: 1 × 1 km-rutor
Metoder: Databearbetning · Klassificering · Rutnätsbaserad analys · Tematisk kartografi
Kompetens: Demografisk GIS · Befolkningsdata · Rumslig analys · Datavisualisering
Åldersfördelning i Stockholmsområdet
Geografisk analys av dominerande åldersgrupper i Stockholms befolkning
Kartan visar hur olika åldersgrupper är geografiskt fördelade över Stockholmsområdet. Genom att analysera befolkningsdata i 1 × 1 km-rutor visualiseras vilken åldersgrupp som är mest framträdande i olika delar av regionen.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att undersöka hur befolkningens åldersstruktur varierar geografiskt inom Stockholmsområdet. Till skillnad från en traditionell befolkningskarta, som främst visar hur många människor som bor i ett område, fokuserar denna analys på befolkningens ålderssammansättning.
Befolkningen har delats in i fyra åldersgrupper för att skapa en tydlig och jämförbar geografisk visualisering.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS med demografiska data från Statistiska centralbyrån (SCB) i geografiska rutor på 1 × 1 km.
Befolkningen har grupperats i:
0–17 år – Barn
18–35 år – Unga vuxna
36–66 år – Medelålder
67+ år – Äldre
För varje geografisk ruta har åldersinformationen bearbetats och visualiserats för att tydliggöra hur åldersstrukturen varierar mellan olika delar av Stockholmsområdet.
Resultat
Resultatet är en tematisk demografisk karta som visar tydliga geografiska variationer i befolkningens åldersstruktur. Kartan gör det möjligt att jämföra olika delar av regionen och identifiera områden där olika åldersgrupper är mer framträdande.
Analysen visar därmed en annan dimension av befolkningsgeografin än en karta över enbart befolkningstäthet.
Kundnytta
Åldersbaserade befolkningsanalyser kan användas inom exempelvis samhällsplanering, lokalisering av service, skol- och omsorgsplanering, kollektivtrafik, marknadsanalys och geografiska förstudier.
GeoMapNorth kan bearbeta demografiska data och kombinera dem med exempelvis service, transport, bebyggelse och tillgänglighet för att skapa mer omfattande geografiska analyser anpassade efter projektets frågeställning.
Datakälla: Statistiska centralbyrån (SCB)
Programvara: QGIS
Geografisk upplösning: 1 × 1 km-rutor
Åldersgrupper: 0–17 · 18–35 · 36–66 · 67+
Metoder: Demografisk databearbetning · Åldersgruppering · Rumslig klassificering · Tematisk kartografi
Kompetens: Demografisk GIS · Befolkningsanalys · Rumslig analys · Datavisualisering
Befolkningsförändring i Stockholmsområdet 2020–2025
Geografisk analys av befolkningens utveckling över tid
Kartan visar hur befolkningen har förändrats i olika delar av Stockholmsområdet mellan 2020 och 2025. Genom att jämföra befolkningsdata för de två åren visualiseras områden där befolkningen har minskat, varit relativt stabil eller ökat.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att analysera den geografiska dimensionen av befolkningsförändring. I stället för att endast visa hur många människor som bor i ett område vid en viss tidpunkt undersöker analysen hur befolkningen har utvecklats under en femårsperiod.
Det gör det möjligt att identifiera geografiska mönster i befolkningstillväxt och befolkningsminskning inom Stockholmsområdet.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS med befolkningsdata från Statistiska centralbyrån (SCB) för 2020 och 2025.
Befolkningsvärden från de två åren har jämförts och den procentuella befolkningsförändringen har beräknats för respektive geografisk ruta.
Resultatet har därefter klassificerats med en divergerande indelning som tydliggör tre huvudsakliga utvecklingsmönster:
Minskande befolkning · Relativt stabil befolkning · Ökande befolkning
Resultat
Resultatet är en tematisk förändringskarta som visar hur befolkningsutvecklingen varierar geografiskt inom Stockholmsområdet.
Kartan gör det möjligt att snabbt identifiera områden med befolkningstillväxt och områden där befolkningen har minskat eller varit relativt stabil mellan 2020 och 2025.
Kundnytta
Analyser av befolkningsförändring kan användas inom exempelvis samhällsplanering, bostadsplanering, lokalisering av service, infrastruktur, marknadsanalys och regional utveckling.
GeoMapNorth kan kombinera befolkningsutveckling med andra geografiska data, exempelvis bebyggelse, kollektivtrafik och samhällsservice, för att skapa mer omfattande underlag för planering och analys.
Datakälla: Statistiska centralbyrån (SCB)
Analysperiod: 2020–2025
Programvara: QGIS
Geografisk upplösning: 1 × 1 km-rutor
Metoder: Databearbetning · Procentuell förändring · Tidsjämförelse · Divergerande klassificering · Tematisk kartografi
Kompetens: Demografisk GIS · Befolkningsanalys · Förändringsanalys · Rumslig visualisering
Skyddszonsanalys för vattendrag – Västeråsområdet
GIS-analys av bebyggelse i närheten av vattendrag
Analysen undersöker hur bebyggelse är placerad i förhållande till vattendrag i Västeråsområdet. Genom att skapa skyddszoner på olika avstånd blir det möjligt att identifiera byggnader som ligger nära vatten och jämföra hur antalet berörda byggnader förändras när analysavståndet ökar.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att demonstrera hur buffertanalys och rumsliga urval kan användas för att undersöka relationen mellan vattendrag och omgivande bebyggelse.
Tre skyddszoner har skapats runt vattendragen: 30 meter, 60 meter och 90 meter. Därefter har byggnader inom respektive zon identifierats för att kvantifiera hur mycket bebyggelse som berörs vid olika avstånd.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS. Buffertzoner på 30, 60 och 90 meter skapades kring vattendragen.
Byggnadsdata jämfördes därefter med respektive skyddszon genom rumsliga urval. På så sätt kunde byggnader inom varje avstånd identifieras och räknas.
Analysen resulterade i:
30 m: 1 417 byggnader
60 m: 5 174 byggnader
90 m: 5 582 byggnader
Resultaten visar hur den geografiska exponeringen förändras när avståndet från vattendragen utökas.
Resultat
Analysen visar en tydlig ökning av antalet byggnader som omfattas när skyddszonen blir större. Resultatet visualiserar både var den berörda bebyggelsen finns och hur omfattningen förändras mellan de tre analyserade avstånden.
Det gör analysen mer informativ än enbart en karta över vattendrag och bebyggelse, eftersom geografiska relationer även kan kvantifieras.
Kundnytta
Buffertanalyser av den här typen kan användas inom exempelvis samhällsplanering, miljöarbete, vattenförvaltning, riskbedömning, naturvård och geografiska förstudier.
Samma metod kan anpassas till andra frågeställningar där avstånd är viktigt, exempelvis bebyggelse nära vägar, järnvägar, skyddade områden, verksamheter eller annan infrastruktur.
Programvara: QGIS
Analysavstånd: 30 m · 60 m · 90 m
Geodata: Vattendrag · Byggnader
Metoder: Buffertanalys · Select by Location · Rumsligt urval · Kvantifiering · Kartografisk visualisering
Kompetens: GIS-analys · Buffertanalys · Rumslig analys · Geodatabearbetning
Lämplighetsanalys för etablering av verksamhetsområde – Örebro
GIS-baserad analys för identifiering av lämpliga etableringsområden
Analysen undersöker vilka områden kring Örebro som har lämpliga geografiska förutsättningar för etablering av ett verksamhetsområde. Genom att kombinera flera kriterier i GIS skapas ett tydligt beslutsunderlag där områden med mer eller mindre lämpliga förutsättningar kan identifieras.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att visa hur flera geografiska faktorer kan vägas samman i en multikriterieanalys för att stödja lokaliserings- och planeringsbeslut.
I analysen bedöms områden utifrån flera förutsättningar, bland annat terrängens lutning, närhet till större vägar och avstånd till vatten. Genom att kombinera kriterierna kan potentiellt lämpliga etableringsområden identifieras systematiskt.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS genom bearbetning av både raster- och vektordata.
En digital höjdmodell har använts för att beräkna terränglutning, eftersom markens topografi påverkar förutsättningarna för etablering. Närhet till större vägar har analyserats för att representera tillgänglighet till transportinfrastruktur, medan avstånd till vatten har inkluderats som ytterligare geografiskt kriterium.
De olika analyslagren har bearbetats genom bland annat reklassificering och proximity-analyser. Kriterierna har därefter kombinerats till ett sammanvägt resultat och lämpliga områden har omvandlats till polygoner för den slutliga presentationen.
Resultat
Resultatet är en lämplighetskarta som visar var de analyserade kriterierna sammanfaller och därmed var geografiska förutsättningar för etablering är mer gynnsamma utifrån den valda modellen.
Analysen gör det möjligt att gå från flera separata geografiska dataset till ett samlat och visuellt beslutsunderlag där potentiella områden kan identifieras och jämföras.
Kundnytta
Lämplighetsanalyser kan användas inom exempelvis lokalisering av verksamheter, samhällsplanering, infrastruktur, markanvändning, förstudier och strategisk planering.
GeoMapNorth kan anpassa kriterier, gränsvärden och viktning efter projektets specifika krav och kombinera exempelvis terräng, transportinfrastruktur, vatten, naturvärden och andra geografiska faktorer i samma analys.
Programvara: QGIS
Analyskriterier: Terränglutning · Närhet till större vägar · Avstånd till vatten
Metoder: Slope · Proximity · Reklassificering · Multikriterieanalys · Rasterbearbetning · Polygonisering
Kompetens: Lämplighetsanalys · Spatial analys · Raster-GIS · Beslutsunderlag
Tillgänglighet till busshållplatser i Södertälje
GIS-analys av bostadsbebyggelsens närhet till kollektivtrafik
Analysen visar hur långt bostadsbebyggelsen i Södertälje ligger från närmaste busshållplats. Genom att beräkna geografiska avstånd och dela in resultaten i tydliga avståndsklasser skapas en översikt över vilka områden som har bättre respektive sämre fysisk tillgänglighet till kollektivtrafik.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att undersöka tillgängligheten till busshållplatser ur ett geografiskt perspektiv. Bostadsbebyggelsens läge har jämförts med busshållplatser för att identifiera hur avståndet till kollektivtrafik varierar mellan olika delar av Södertälje.
Analysen visar hur GIS kan användas för att omvandla information om byggnader och hållplatser till ett tydligt geografiskt tillgänglighetsunderlag.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS genom att kombinera geografiska data för bostadsbebyggelse och busshållplatser.
Avståndet mellan bebyggelsen och närmaste busshållplats har beräknats och resultatet har grupperats i tre avståndsklasser:
0–300 m – nära
300–600 m – måttligt avstånd
600–900 m – längre avstånd
Resultaten har därefter visualiserats kartografiskt för att göra skillnaderna i tillgänglighet tydliga över analysområdet.
Resultat
Resultatet är en tillgänglighetskarta som visar hur bostadsbebyggelsens närhet till busshållplatser varierar inom Södertälje. Kartan gör det möjligt att identifiera områden där kollektivtrafiken finns på relativt kort avstånd och områden där avståndet är större.
Analysen ger därmed både en geografisk överblick och ett underlag för att jämföra tillgängligheten mellan olika delar av området.
Kundnytta
Den här typen av tillgänglighetsanalys kan användas inom exempelvis kollektivtrafikplanering, samhällsplanering, bostadsplanering, lokaliseringsstudier och geografiska förstudier.
GeoMapNorth kan anpassa avståndsklasser och analysområde samt kombinera kollektivtrafikdata med exempelvis befolkning, bostäder och samhällsservice för mer omfattande tillgänglighetsanalyser.
Programvara: QGIS
Geodata: Bostadsbebyggelse · Busshållplatser
Avståndsklasser: 0–300 m · 300–600 m · 600–900 m
Metoder: Avståndsanalys · Närmaste objekt · Klassificering · Rumslig analys · Kartografisk visualisering
Kompetens: Tillgänglighetsanalys · Transport-GIS · Spatial analys · Geodatabearbetning
Tillgänglighet till samhällsservice i Södertälje
GIS-analys av bostadsbebyggelsens avstånd till viktiga samhällsfunktioner
Analysen visar bostadsbebyggelsens tillgänglighet till samhällsservice i Södertälje genom att beräkna avståndet till närmaste skola, förskola eller sjukhus. Resultatet visualiseras i tydliga avståndsklasser och visar hur tillgången till service varierar geografiskt inom området.
Projektöversikt
Projektet utvecklades för att undersöka hur geografiskt tillgänglig viktig samhällsservice är från olika delar av bostadsbebyggelsen i Södertälje.
Genom att kombinera byggnadsdata med geografiska positioner för skolor, förskolor och sjukhus kan varje analyserad bostadsbyggnad kopplas till den närmaste servicepunkten. Analysen ger därmed en tydlig bild av geografiska skillnader i servicetillgänglighet.
Data & metod
Analysen har genomförts i QGIS genom att kombinera bostadsbebyggelse med geografiska data för skolor, förskolor och sjukhus.
För varje analyserad bostadsbyggnad har fågelvägsavståndet till närmaste servicepunkt beräknats. Resultaten har därefter grupperats i fyra avståndsklasser:
0–500 m – mycket nära
500–1 000 m – relativt nära
1 000–1 500 m – längre avstånd
Över 1 500 m – längst avstånd
Klasserna har visualiserats kartografiskt för att göra geografiska skillnader i tillgänglighet tydliga.
Resultat
Resultatet är en tillgänglighetskarta som visar hur närheten till samhällsservice varierar mellan olika delar av Södertäljes bostadsbebyggelse.
Analysen gör det möjligt att identifiera både områden där service finns på kort avstånd och områden där bostäder ligger längre från de analyserade samhällsfunktionerna.
Kundnytta
Den här typen av GIS-analys kan användas inom exempelvis samhällsplanering, kommunal serviceplanering, bostadsutveckling, lokaliseringsstudier och geografiska förstudier.
GeoMapNorth kan anpassa analysen till andra typer av samhällsservice och kombinera resultatet med exempelvis befolkningsdata, åldersstruktur, kollektivtrafik och bebyggelse för att skapa mer omfattande beslutsunderlag.
Programvara: QGIS
Geodata: Bostadsbebyggelse · Skolor · Förskolor · Sjukhus
Avståndsklasser: 0–500 m · 500–1 000 m · 1 000–1 500 m · över 1 500 m
Metoder: Närhetsanalys · Fågelvägsavstånd · Klassificering · Rumslig analys · Kartografisk visualisering
Kompetens: Tillgänglighetsanalys · Samhällsplanering · GIS · Geospatial analys